Lundin Petroleum (LUPE.ST) in Swedish Message Board

STOCKTALK

We've detected that you're using an ad content blocking browser plug-in or feature. Ads provide a critical source of revenue to the continued operation of Silicon Investor. We ask that you disable ad blocking while on Silicon Investor in the best interests of our community. If you are not using an ad blocker but are still receiving this message, make sure your browser's tracking protection is set to the 'standard' level.

Gold/Mining/Energy : Lundin Petroleum (LUPE.ST) in Swedish

Public Reply Prvt Reply Mark as Last Read File

Previous 10 Next 10 Previous Next

To: Tomas who wrote (87)	9/3/2004 7:50:31 PM
From: Tomas	of 90

Börsveckan, förra veckans nummer Av Peter Benson I det allmänna medvetandet är det nog det rekordhöga oljepriset som toppar listan över hot mot världsekonomin. Men just denna ängslan är nog kraftigt överdriven. I relation till BNP är oljekonsumtionen en minskande faktor. Bortsett från oljebolag, rederier och flygbolag är det inte många företags vinster som påverkas nämnvärt av om oljan kostar 30 eller 50 dollarfatet. Måhända vilar konjunkturuppgången på lösan sand. Men det beror inte på oljepriset. Det kan mycket väl tänkas att orsakssambanden går åt andra hållet. Diagrammet här bredvid visar oljepriset (Brent) från 1984 till idag. Dagens oljepris är det överlägset högsta under dessa 20 år. Den enda parallellen är den korta skrämselhickan efter Iraks invasion av Kuwait. Men de febriga veckorna 1990 var av en helt annan natur än 2003-2004 års successiva men till synes obevekliga prisuppgång. Den gängse förklaringen till dagens oljepris är att den snabba industrialiseringen av Kina långsiktigt driver upp efterfrågan på olja samtidigt som utbudet av olja är konstant på kort sikt och sjunkande på riktigt lång sikt. Denna analys är lätt att ta till sig. Följaktligen är det alltfler som tror att dagens höga oljepriser kommer bestå tillräckligt länge för att hinna knäcka den spirande uppgången i världskonjunkturen. De populärhistoriska lärdomarna från tidigare perioder av exceptionellt högt oljepris talar nämligen sitt tydliga språk. Dyr olja orsakar lågkonjunktur. Punkt slut. Denna etablerade sanning brukar understödjas av tre “bevis”. För det första att fyrdubblingen av oljepriset i samband med Yom Kippur-kriget 1973 följdes av stagflation (namnet på den beska blandningen av stagnerad tillväxt och hög inflation). För det andra att åren efter 1979, då shahen av Iran störtades med stigande oljepris som följd, präglades av en global lågkonjunktur. Det tredje beviset är att både Första Gulfkriget 1990 och högprisåren runt 1999-2000 följdes av lågkonjunkturer. Men även om dessa “bevis” spontant känns övertygande så är de inte vattentäta. Tvärtom finns det mycket som talar för att de faktiskt bygger på falska premisser. Det är inte alls säkert att höga oljepriser orsakar lågkonjunkturer. Enligt åtminstone två national¬ekonomer är det troligare att orsakssambandet är tvärtom. “Vi ger argument som stödjer “omvänd kausalitet” från makro-ekonomiska variabler till oljepriser”, skriver Robert Barsky och Lutz Kilian på nationalekonomers vis i en forskningsrapport åt europeiska forskningsorganet CEPR. Innebörden är att det är konjunkturutvecklingen som styr oljepriset snarare än tvärtom. Jag tycker det här låter trovärdigt. Åtminstone mer trovärdigt än det omvända. Nämligen att företag och hushåll på bred front skulle dra ner på takten mitt i en högkonjunktur enbart på grund av högre bensinpriser. För även om olja är världens viktigaste energikälla så ska prisets betydelse inte överskattas. Dagsnivån runt 45 dollar är nämligen långt ifrån någon rekordnivå om man justerar för den kraftiga inflation som varit de senaste 20-30 åren. Justerar men dessutom för att reallönerna stigit under dessa år så framstår dagens oljepris som ännu mindre högt. Med 2-3 procents årlig tillväxt handlar det om ungefär en fördubbling av köpkraften sedan slutet av 1970-talet. Därtill ska man lägga den mycket stora effekten av dagens energisnåla fordon jämfört med sjuttiotalets bensinslukare. Utifrån dessa faktorer finns det somliga som hävdar att dagens oljepris till och med är under det historiska snittet om man mäter kostnaden efter “hur många mils bilresa man kan bekosta med en genomsnittlig timlön”. Det skulle inte förvåna mig om det stämmer. Samma mönster framträder om man ser till näringslivet. Goldman Sachs har enligt Financial Times räknat ut att om dagens oljepris består så kommer det sänka de europeiska börsbolagens vinster med 2,5 procent jämfört med fjolårets oljeprisnivå. En pyttesiffra. Visserligen finns det bakom detta odramatiska genomsnitt stora vinnare och förlorare i form av främst oljebolag och rederier respektive flygbolag. Vidgar man bilden ytterligare och ser till hela världsekonomin så hävdar energiorganet IEA tillsammans med OECD och IMF att 10 dollar högre oljepris leder till 0,5 procent lägre global tillväxt. Det vore knappast bra men heller ingen katastrof. USA beräknas trots allt växa med 3-4 procent årligen framöver. 888 Det finns klara hot mot den högkonjunktur som många redan har tecknat in. Men det är överreklamerat att peka ut oljepriset som det enskilt största hotet. Det kan lika gärna vara ett symptom på att det finns obalanser på andra håll i världsekonomin. Överhettning i Kina och gigantiska underskott i USA är nog större bovar i dramat.

Report TOU Violation

Share This Post

Public Reply Prvt Reply Mark as Last Read File

Previous 10 Next 10 Previous Next