To: Tomas  who wrote (32 ) 5/20/2004 9:05:22 PM From: Tomas     Read Replies (2)  | Respond to    of 90  Hotet om oljekris - "Systemet är väldigt sårbart" Veckans Affärer Special, förra veckans nummer    Av Gunnar Lindstedt Lagerhållningen i världen på olja och bensin är otillåtet låg. Och i biltokiga USA hotar bensinbrist i sommar som kan spilla över till Sverige.   Trots att produktionen är på topp i de flesta oljeproducerande länder är lagerhållningen av olja lägre än på länge. "Efterfrågan har ökat snabbare än väntat", säger oljeanalytikern Arnstein Wigestrand på Enskilda Securities. "Just nu finns det väldigt lite ledig kapacitet. Officiellt är produktionen 2-3 miljoner fat olja per dag högre än förbrukningen, men i verkligheten kanske det bara är en halv miljon fat." Arnstein Wigestrand tror att det egentligen bara är Saudiarabien som håller igen sin produktion. De kanske har en halv miljon fat kvar till sin maxnivå. Övriga oljeproducerande länder producerar för fullt nu när oljepriserna är höga och ger stora inkomster. "Systemet är just nu väldigt sårbart", säger han. "Det höga oljepriset visar att marknaden är nervös för avbrott." Lagerhållningen på olja och bensin är också lägre än tillåtet. IEA, International Energy Agency, har avtal med alla OECD-länder om en miniminivå på 90 dagars lager. Många länder i Europa har dock underskridit dessa nivåer. "Tendensen är att oljebolagen har svårt att hålla sina lager", säger Urban Bergström på Energimyndigheten. "Vi kontrollerar lagernivåerna varje månad och de bolag som underskrider nivåerna, om så för en enda dag, blir bötfällda", säger han. I Sverige är det för närvarande ett företag som inte klarar sin lagernivå, nämligen Norsk Hydro. Bötesbeloppen i Sverige gör det dock inte lönsamt att försöka spekulera i lagerhållningen. I många andra länder är detta en orsak till bristande lager. Oljebolagen vill inte köpa på sig stora lager nu när oljepriset är högt och riskera stora lager med dyr olja om oljepriset sedan faller. Mest akut är situationen i USA där lagerhållningen är rekordlåg. "I USA kommer det att bli brist på motorbensin i sommar", säger Urban Bergström. Han är Sveriges representant i USA som nu varnar för bensinbrist i IEA. En sådan skulle komma maximalt olägligt för president Bush återvalskampanj. Därför tror Urban Bergström att presidenten kommer att tömma de amerikanska reserverna ytterligare. En akut bränslekris i Sverige skulle leda till omedelbara åtgärder. "Regeringen får då besluta om förbrukningsdämpande åtgärder, förbud mot bilkörning på söndagar eller hastighetsbegränsningar", säger Urban Bergström. Att införa bensinransonering tar dock minst en månad och undviks i det längsta. I världen konsumeras idag cirka 77-80 miljoner fat olja per dag. Tillväxten har under lång tid ökat med 2 procent per år, och fortsätter konsumtionsökningen kommer oljeförbrukningen att uppgå till 100 miljoner fat olja per dag år 2000. Frågan är dock om världen någonsin kommer att kunna konsumera så mycket olja. Många befarar att oljeproduktionen aldrig kan öka så kraftigt under kommande år. I en artikel av Leif Magne Melling, en av Statoils främsta experter på världens oljereserver, konstateras att världens oljeförsörjning inom tio år kommer att flytta från icke Opec-länder till oljerika länder i Mellanöstern. Därmed är världen tillbaka i ett ännu starkare beroende av Mellanöstern än den var före den första oljekrisen på 1970-talet. De oljerika staterna i Mellanöstern sitter på över 60 procent av världens oljereserver. Leif Magne Melling konstaterar också i sin artikel att 60 procent av de framtida produktionstillskott som behövs för att klara världens ökade oljebehov måste komma från förbättrad produktionsteknik vid befintliga fält. Nya oljefynd kommer bara marginellt att kunna öka volymen. Problemet är dock de höga kostnaderna för att förbättra utvinningsgraden i existerande oljefält. Det kräver stora investeringar och som ingen tycks vilja ta på sig. Oljebolagen har underinvesterat, vilket gör att de tyngs av stora investeringskostnader framöver. Dessutom kommer oljebolagen att tvingas skriva ner sina reserver, och knappast klara att ersätta den årliga produktionen med ett lika stort reservtillskott, vilket gör att bolagen kommer att få mycket svårt att hävda sig på börsen. Ett annat problem är att de oljerika länderna i Mellanöstern har nationaliserat sina oljebolag. De släpper inte in utländska bolag med utländsk teknologi. Dessa länder har dessutom små möjligheter att själva stå för investeringskostnaderna. Deras oljeinkomster är redan intecknade. Befolkningsökning och vapeninköp har gjort att länderna dignar under bördorna trots stora oljeinkomster. Framför allt gäller detta för Saudiarabien där 25 procent av världens olja finns. Medan oljeinkomsterna per capita 1980 var 23 000 dollar är de nu 2 300 dollar, det vill säga en tiondel. Saudiarabien har inte någon omfattande investeringsplan för att förbättra sin produktionstakt. Här finns en motsättning mellan landets nationella behov, att under lång tid utnyttja oljan, och världens behov som kräver en snabb volymökning av Saudiarabien eftersom många andra länder sjunker. Att släppa in de utländska oljebolagen för att investera är politiskt omöjligt. Det folkliga motståndet är stort, och kungahusets makt är skakad. Vad händer om kungahuset faller? Kan USA i det läget invadera de saudiska oljefälten? Knappast, särskilt inte med tanke på utvecklingen i Irak. Till saken hör också att de oljerika länderna i Mellanöstern under lång tid har mörkat hur stora oljereserver de egentligen har. Optimisterna menar att det därför finns mycket mer olja att hämta där, bara det politiska läget förbättras. Pessimisterna däremot tror att det kan finnas mindre än man uppgivit.